33. Arsenik (As)

32. Germanium (Ge) <— 33. Arsenik (As) —> 34. Selen (Se)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Arsenik
https://en.wikipedia.org/wiki/Arsenic

Generella egenskaper

Relativ atommassa: 74,92160 u
Utseende: Metalliskt grå

Fysikaliska egenskaper

Densitet (vid rumstemperatur): 5,727 g/cm³
Densitet (vid smältpunkten): 5,22 g/cm³
Aggregationstillstånd: Fast
Smältpunkt: 1 090 K (817 °C under tryck)
Kokpunkt: 887 K (613 °C) (sublimerar)
Trippelpunkt: 1090 K, ​3628 kPa
Molvolym: 12,95 × 10^-6 m³/mol
Smältvärme: 24,44 kJ/mol
Ångbildningsvärme: 34,76 kJ/mol
Molär värmekapacitet: 24,64 J/(mol × K)

Atomära egenskaper

Atomradie: 100 pm
Kovalent radie: 105 ± 3 pm
van der Waalsradie: 180 pm
Elektronaffinitet: 200 kJ/mol

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration: [Ar] 3d¹⁰ 4s² 4p³
e⁻ per skal: 2, 8, 18, 5

Kemiska egenskaper

Oxidationstillstånd: −3, −2, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5
Oxider (basicitet): (mild sur oxid)
Elektronegativitet (Paulingskalan): 2,18

Diverse

Kristallstruktur: Rombohedral
Termisk expansion: 5,6 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga: 50,2 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet: 37,7 × 10⁶ A/(V × m)
Elektrisk resistivitet: 333 nΩ⋅m (at 20 °C)
Magnetism: Diamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet: −5.5×10⁻⁶ cm³/mol
Youngs modul: 8 GPa
Skjuvmodul: 26 GPa
Bulks modul: 22 GPa
Mohs hårdhet: 3,5
Brinells hårdhet: 1440 MPa

Identifikation

CAS-nummer: 7440-38-2

Historia

Upptäckt: Arabiska alkemister (före 815 e.Kr)

Isotoper

Iso­top	Förekomst	Halveringstid (t1/2)	Sönderfall	Sönderfallsprodukt
73As	{syn}	80.3 d	ε γ	73Ge
74As	{syn}	17.8 d	ε β+ γ β−	74Ge 74Ge 74Se
75As	100%	Stabil

https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_arsenic

---

Arsenik

Arsenik (latinskt namn, arsenicum) är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne. Arsenik har många allotropa former, de flesta har olika färger. Ämnet används idag främst i insektsgifter och andra bekämpningsmedel. Arsenik användes också flitigt inom tryckimpregnering av trä, och även i glasindustrin för att kunna skilja glasets luftbubblor så att man får ett rent och prydligt glas. Även i dagens industri används arsenik i mindre skala (t.ex. gamla fönsterrutor, kristallglas och prismakristallkronor), men ämnet har fasats ut till förmån för mindre miljöfarliga alternativ.

Den även giftiga kemiska föreningen arseniktrioxid kallas ofta ”vit arsenik”.

Arsenik från jordskorpan urlakas i dricksvattnet. Vid till exempel risodling tas detta upp, vilket gör att arsenik kan hittas i vissa livsmedelsprodukter, exempelvis just ris.

En undersökningsmetod som används för att upptäcka arsenik är att framkalla en arsenikspegel.

Historia

Föreningar av arsenik har varit kända sedan mycket lång tid. Namnet kommer från det grekiska arsenikon, vilket stod för oripiment, som är en form av arseniksulfid. Ämnet anses ha upptäckts av Albertus Magnus omkring år 1250. Den svenska kemisten Georg Brandt betecknade år 1733 arsenik som en halvmetall, medan Antoine Lavoisier ansåg arsenik vara ett metalliskt grundämne.

Förekomst

Arsenik finns bundet i vissa mineral som till exempel arsenikkis och realgar men förekommer även i malmer med guld, silver, koppar och zink och kan spridas vid brytning av dessa. Spår av arsenik kan hittas i vatten och cigarettrök ^[3] liksom i rök från kol och olja.

Framställning

Arseniken framställs dels av gedigen arsenik genom sublimering, dels genom upphettning av arsenikkis eller arsenikjärn varvid arseniken förångas och kan kondenseras. Vidare utvinns arsenik som biprodukt vid flera olika metallurgiska processer.

Förgiftning

Arsenikförgiftning är ett tillstånd som uppstår till följd av förhöjda halter av arsenik i kroppen. Symptomen kan omfatta kräkningar, buksmärta, encefalopati, och diarré, med viss variation mellan exponering under kortare eller längre tid. Den vanligaste orsaken till långvarig exponering är intag genom förorenat dricksvatten. De flesta fall av arsenikförgiftning är oavsiktliga.

Genom sitt dricksvatten exponeras fler än 200 miljoner människor i världen för högre halter av arsenik än vad som anses vara säkert. De värst drabbade områdena är Bangladesh och Västbengalen. Toxiciteten hos arsenik har beskrivits så långt tillbaka som till 1500 f.kr. i Papyrus Ebers.

Medicinsk användning

Arseniktrioxid ingår som aktiv beståndsdel i ett godkänt läkemedel mot en sällsynt form av leukemi. Läkemedlet är centralt godkänt av det Europeiska läkemedelsverket och EU-kommissionen.

Miljö

Arsenikmineral och -salter förekommer som nämnts ovan i mineral och malmer och kan urlakas i vatten. I strömmande ytvatten brukar arsenikhalterna vara låga, men i brunnar och andra relativt stillastående vatten kan halterna nå toxiska nivåer, vilket särskilt drabbat Bangladesh i vad som WHO kallat för världens genom tiderna största giftkatastrof. Även om man åtgärdat ungefär hälften av de aktuella brunnarna är förgiftningshotet fortfarande till stor del olöst, och man bedömer att omkring 40 miljoner människor – en fjärdedel av landets befolkning – utsätts för giftigt vatten. Tiotusentals människor dör årligen av arsenikförgiftning och dess följdsjukdomar, och särskilt barn riskerar men för livet på grund av arsenikorsakade utvecklingsstörningar..

2015 gick Livsmedelsverket i Sverige ut med rekommendationen att begränsa konsumtion av risprodukter och att hälla av kokvattnet efter att riset kokats, detta för att minska intaget av arsenik.

H-fraser	H301, H331, H410
P-fraser	P261, P273, P301 + P310, P311, P501