31. Gallium (Ga)

30. Zink (Zn) <— 31. Gallium (Ga) —> 32. Germanium (Ge)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gallium
https://en.wikipedia.org/wiki/Gallium

Generella egenskaper

Relativ atommassa: 69,723 u
Utseende: Silvervit

Fysikaliska egenskaper

Densitet (vid rumstemperatur): 5,91 g/cm³
Densitet (vid smältpunkten): 6,095 g/cm³
Aggregationstillstånd: Fast
Smältpunkt: 302,91 K (30 °C)
Kokpunkt: 2 477 K (2 403 °C)
Molvolym: 11,80 × 10^-6 m³/mol
Smältvärme: 5,59 kJ/mol
Ångbildningsvärme: 258,7 kJ/mol
Molär värmekapacitet: 25,86 J/(mol × K)

Atomära egenskaper

Atomradie: 130 (136) pm
Kovalent radie: 126 pm
van der Waalsradie: 187 pm

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration: [Ar] 3d¹⁰ 4s² 4p¹
e⁻ per skal: 2, 8, 18, 3

Kemiska egenskaper

Oxidationstillstånd: −5, −4, −3, −2, −1, 0, +1, +2, +3
Oxider (basicitet): Amfoterisk
Elektronegativitet (Paulingskalan): 1,81

Diverse

Kristallstruktur: Ortorombisk
Ljudhastighet: 2740 m/s
Termisk expansion: 18µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga: 40,6 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet: 6,78·10⁶ A/(V × m)
Elektrisk resistivitet: 270 nΩ × m (20 °C)
Magnetism: Diamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet: −21.6×10⁻⁶ cm³/mol (vid 290 K)
Youngs modul: 9,8 GPa
Skjuvmodul: 76 GPa
Poissons konstant: 0.47
Mohs hårdhet: 1.5
Brinells hårdhet: 56.8–68.7 MPa

Identifikation

CAS-nummer: 7440-55-3

Historia

Namnursprung: Efter Galliaafter (Latin för: Frankrike), efter upptäckaren hemland
Upptäckt och första isolation: Lecoq de Boisbaudran (1875)

Isotoper

Isotop	Förekomst	Halveringstid (t_1/2)	Sönderfall	Sönderfallsprodukt
⁶⁶Ga	{syn}	9.5 h	β⁺	⁶⁶Zn
⁶⁷Ga	{syn}	3.3 d	ε	⁶⁷Zn
⁶⁸Ga	{syn}	1.2 h	β⁺	⁶⁸Zn
⁶⁹Ga	60.11%	Stabil
⁷⁰Ga	{syn}	21 min	β⁻ ε	⁷⁰Ge ⁷⁰Zn

⁷¹Ga	39.89%	Stabil
⁷²Ga	{syn}	14.1 h	β⁻	⁷²Ge
⁷³Ga	{syn}	4.9 h	β⁻	⁷³Ge

https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_gallium

Gallium

Gallium är ett metalliskt grundämne. Det har egenskapen att när det hålls i handen tillräckligt länge så smälter det, då det har en smältpunkt på +30°C. Bland metallerna delas denna egenskap enbart med francium (smältpunkt +27°C) och cesium (smältpunkt +28°C). Kvicksilver smälter vid −39°C och rubidium vid +39°C.

Egenskaper

Galliums densitet är högre i flytande fas än i fast, vilket är en ovanlig egenskap hos metaller. Denna egenskap delas endast med vismut och germanium. Metallen är mycket mjuk och silverglänsande, och är vid rumstemperatur beständig mot luft och vatten, men angrips av halogener och syror. Kemiskt påminner den starkt om aluminium.

Användning

Galliums största användningsområde är som beståndsdel i halvledare, till exempel GaN och GaAs.

Gallium är unikt på det sättet att det har en hög kokpunkt. Det kan därför användas i högtemperaturtermometrar som mäter från rumstemperatur till extrema temperaturer.

Den utnyttjas vidare i lågsmältande legeringar (med tenn smältpunkt 232°C) som används som smältsäkringar och värmeväxlare.

Förekomst

Gallium förutsågs 1871 av Dmitrij Mendelejev och upptäcktes 1875 av fransmannen Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran när han studerade mineral från Pyrenéerna. Han namngav den nyupptäckta metallen efter Gallien, det gamla romerska namnet på hans hemland.

Ämnet är sällsynt (medelhalt 15 g/ton i jordskorpan) och utvinns vanligen ur aluminium- och zinkmineral, där det förekommer i låg halt.

H-fraser	H290, H302
P-fraser	P234, P264, P270, P301+P312, P330, P390, P501

Periodic Table Videos
http://www.periodicvideos.com/