36. Krypton (Kr)

35. Brom (Br) <— 36. Krypton (Kr) —> 37. Rubidium (Rb)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Krypton
https://en.wikipedia.org/wiki/Krypton

Generella egenskaper

Relativ atommassa: 83,798 u
Utseende: Färglös i gasform

Fysikaliska egenskaper

Densitet (vid rumstemperatur): 3.749 g/L
Densitet (vid smältpunkten): 2.413 g/cm³
Aggregationstillstånd: Gas
Smältpunkt: 115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt: 119,93 K (-153,22 °C)
Trippelpunkt: 115.775 K, ​73.53 kPa
Molvolym: 27,99 × 10^-6 m³/mol
Smältvärme: 1,638 kJ/mol
Ångbildningsvärme: 9,029 kJ/mol
Molär värmekapacitet:

Atomära egenskaper

Atomradie: inga data (88) pm
Kovalent radie: 110 pm
van der Waalsradie: 202 pm
Elektronaffinitet:
Arbetsfunktion:

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration: [Ar] 3d¹⁰ 4s² 4p⁶
e⁻ per skal: 2, 8, 18, 8

Kemiska egenskaper

Oxidationstillstånd: 0, +1, +2
Elektronegativitet (Paulingskalan): 3,00

Diverse

Kristallstruktur: Kubisk tätpackning (ccp)
Ljudhastighet: 1120 m/s
Värmeledningsförmåga: 9.43×10⁻³  W/(m⋅K)
Magnetism: Diamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet: −28.8×10⁻⁶ cm³/mol (298 K)

Identifikation

CAS-nummer: 7439-90-9

Historia

Upptäckt och första isolation: William Ramsay and Morris Travers (1898)

Isotoper

Iso­top	Förekomst	Halveringstid (t1/2)	Sönderfall	Sönderfallsprodukt
78Kr	0.36%	9.2×1021 y	εε	78Se
79Kr	{syn}	35 h	ε γ	79Br
80Kr	2.29%	Stabil
81Kr	Spår	2.3×105 y	ε γ	81Br
82Kr	11.59%	Stabil
83Kr	11.50%	Stabil
84Kr	56.99%	Stabil
85Kr	{syn}	11 y	β−	85Rb
86Kr	17.28%	Stabil

https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_krypton

---

Krypton

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Historia

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum, fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder ”gömd”.

Men när de bestämde gasens atomvikt, var den 84 och inte cirka 20, som de trodde den skulle vara. Detta innebar att gasen hörde hemma efter argon i det periodiska systemet. Den gas forskarna först trodde det var, med atomvikten cirka 20, hittades några veckor senare av samma forskare och döptes till neon.

Förekomst

Krypton är en ovanlig gas som förekommer till 0,0001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas	Andel i atmosfären
Neon	0,00153 %
Argon	0,934 %
Krypton	0,0001 %
Xenon	0,000005 %

Framställning

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning

Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När energitillförseln upphör sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.

H-fraser	H280
P-fraser	P403