37. Rubidium (Rb)

36. Krypton (Kr) <— 37. Rubidium (Rb) —> 38. Strontium (Sr)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rubidium
https://en.wikipedia.org/wiki/Rubidium

Generella egenskaper

Relativ atommassa:
Utseende:

Fysikaliska egenskaper

Densitet (vid rumstemperatur): 1.532 g/cm³
Densitet (vid smältpunkten): 1.46 g/cm³
Aggregationstillstånd: Fast
Smältpunkt: 312,46 K (39 °C)
Kokpunkt: 961 K (688 °C)
Trippelpunkt :312.41 K, ​? kPa
Kritisk punkt: 2093 K, 16 MPa (extrapolated)
Molvolym: 5576 × 10^-6 m³/mol
Smältvärme: 2,192 kJ/mol
Ångbildningsvärme: 72,216 kJ/mol
Molär värmekapacitet: 31.060 J/(mol·K)

Atomära egenskaper

Atomradie: 235 (265) pm
Kovalent radie: 211 pm
van der Waalsradie: 44 pm

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration: [Kr] 5s¹
e⁻ per skal: 2,8,18,8,1

Kemiska egenskaper

Oxidationstillstånd: −1, +1
Oxider (basicitet): Rb₂O (stark bas)
Elektronegativitet (Paulingskalan):
Elektronegativitet (Allenskalan):
Normalpotential:

Diverse

Kristallstruktur: Kubisk rymdcentrerad
Ljudhastighet: 1300 m/s
Termisk expansion:
Värmeexpansion: 90 µm/(m⋅K) (at r.t.)
Värmeledningsförmåga: 58.2 W/(m⋅K)
Elektrisk konduktivitet: 7,79·10⁶ A/(V × m)
Elektrisk resistivitet: 128 nΩ⋅m (at 20 °C)
Magnetism: Svagt paramagnetiskt
Magnetisk susceptibilitet: +17.0×10⁻⁶ cm³/mol (303 K)
Youngs modul: 2.4 GPa
Skjuvmodul:
Kompressionsmodul:
Bulks modul: 2.5 GPa
Mohs hårdhet: 0,82
Brinells hårdhet: 0.216 MPa

Identifikation

CAS-nummer: 7440-17-7

Historia

Upptäckt: Robert Bunsen and Gustav Kirchhoff (1861)
Isolerat: George de Hevesy

Isotoper

Iso­top	Förekomst	Halveringstid (t1/2)	Sönderfall	Sönderfallsprodukt
83Rb	{syn}	86.2 d	ε γ	83Kr
84Rb	{syn}	32.9 d	ε β+ γ	84Kr 84Kr 84Sr
85Rb	72.17%	Stabil
86Rb	{syn}	18.7 d	β− γ	86Sr
87Rb	27.83%	4.88×1010 y	β−	87Sr

https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_rubidium

Rubidium

Rubidium är ett grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller.

Historia

Rubidium upptäcktes första gången av Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff i Heidelberg 1861 genom att använda spektroskopi. På grund av de ljusa röda linjerna i strålningen valde de ett latinskt namn, rubidus, som har betydelsen mörkröd. Bunsen var även den förste att framställa metalliskt rubidium, vilket han gjorde genom reduktion av rubidiumklorid med kalium.

Användning

Rubidium utnyttjas framför allt i oscillatorer till atomur (rubidiumbaserade oscillatorer är avsevärt billigare än cesiumbaserade men inte fullt så stabila) och vid datering av meteoriter. Rubidiumhalider har haft medicinsk användning mot depressioner och rubidiumklorid används som oktantalshöjare i bensin.

Förekomst och framställning

Rubidium är inte särskilt sällsynt men brukar sällan bilda egna mineral utan följer oftast kaliummineral. Man vet att ca 25 procent av alla rubidiumatomer är den radioaktiva isotopen ⁸⁷Rb. Denna isotop, som har en halveringstid på 47 miljarder år, sönderfaller i ⁸⁷Sr och all ⁸⁷Sr i universum har tillkommit på detta sätt. Eftersom solsystemet är mycket yngre finns det mesta ⁸⁷Rb kvar. När en meteorit bildas stängs ⁸⁷Rb in och det ⁸⁷Sr som bildas likaså. Förhållandet mellan mängderna av de båda isotoperna ger således ett mått på meteoritens ålder.

Med halogenider bildar rubidium salterna rubidiumfluorid, rubidiumklorid och så vidare.

Metallen kan framställas genom reduktion av rubidiumklorid med kalcium under reducerat tryck vid ca 750 °C

H-fraser	H260, H314
EUH-fraser	EUH014
P-fraser	P223, P231+P232, P280, P305+P351+P338, P370+P378, P422