Mätenheter gällande radioaktivitet

När det gäller att mäta radioaktivitet och dess skadeverkningar finns det en hel djungel med enheter. Här kommer en kort introduktion.

Aktivitet (A)

Becquerel (Bq); https://en.wikipedia.org/wiki/Becquerel (SI-enhet)

Becquerel är kanske den enklaste enheten att mäta i. En Bq är helt enkelt 1 sönderfall per sekund, CPS (Count per Second). För att ta ett exempel så ligger en bit Americium på 0,26 µg från en brandvarnare. på ca 37 000 Bq, eller 37 kBq. Det blir alltså 37 000 sönderfall och därmed strålar per sekund. Bakgrundsstrålningen ligger på ca 35-40 Bq.

Curie (Ci); https://en.wikipedia.org/wiki/Curie_(unit)

Curie är en äldre enhet, som mäter samma som Becquerel, alltså antal sönderfall per sekund. 1 Ci = 3,7 · 1010 Bq, det vill säga, 1 curie innebär 37 miljarder sönderfall per sekund. Måttet 1 curie definierades ursprungligen som aktiviteten i 1 gram radium.

Rutherford (Rd); https://en.wikipedia.org/wiki/Rutherford_(unit)

Används inte längre, men en Rd är lika med 1 000 000 Bq (1 MBq).

Exponering (X)

Roentgen; https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_(unit)

Roentgen är en äldre enhet för att bestämma den elektriska landningen som frigörs vid exponering av gamma- eller röntgenstrålning.

Coulomb per kilogram (C/kg); https://en.wikipedia.org/wiki/Coulomb (SI-enhet)

C/kg är ett mått på jonisering av luft på grund av joniserande strålning från fotoner ; det vill säga gammastrålar och röntgenstrålar.

Absorberad dos (D)

Gray (Gy); https://en.wikipedia.org/wiki/Gray_(unit) (SI-enhet)

En Gray är lika med energin från strålning, 1 joule strålningsenergi per kilogram materia.

Erg per gram (erg/g); https://en.wikipedia.org/wiki/Erg

Erg är en äldre energienhet som motsvarar 10−7 joules (100 nJ). Enheten används inte längre.

Rad (rad); https://en.wikipedia.org/wiki/Rad_(unit)

Rad är en äldre enhet som motsvarar 100 erg/g eller 0,010 Gy.

Ekvivalent dos (H)

Sievert (Sv); https://en.wikipedia.org/wiki/Sievert (SI-enhet)

Ekvivalent dos utgår från absorberad dos, som är absorberad strålningsenergi per massenhet i den bestrålade kroppen (J/kg = gray). Beroende på vilken typ av strålning det rör sig om kan den biologiska effekten variera stort för samma mängd absorberad strålningsenergi. Därför har man konstruerat en viktningsfaktor för strålningstypernas relativa biologiska effekt, den så kallade ”kvalitetsfaktorn”. Kvalitetsfaktorn för röntgen- beta- och gammastrålning är satt som 1, vilket ger värden på 5 – 20 för neutronstrålning (beroende på energi) och 20 för alfastrålning. Genom att multiplicera den absorberade energimängden för varje strålningstyp med respektive kvalitetsfaktor och summera termerna, får man den så kallade ekvivalenta dosen. Den ekvivalenta dosen anses vara proportionell mot sannolikheten för skada inom ett stort dosområde och för många olika sorters skador. Den är också användbar för alla sorters levande organismer.

Rem (rem); https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_equivalent_man

Rem står för Roentgen equivalent man och är en äldre enhet för ekvivalent dos, 100 rem motsvarar 1 Sv.

Joniserande strålning, enheter

KvantitetEnhetSymbolHärledningÅrSI Ekvivalens
Aktivitet (A)becquerel
curie
rutherford
Bq
Ci
Rd
s−1
3.7 × 1010 s−1
106 s−1
1974
1953
1946
SI Enhet
3.7×1010 Bq
1,000,000 Bq
Exponering (X)coulomb per kilogram
röntgen
C/kg
R
C/kg of air
esu / 0.001293 g of air
1974
1928
SI Enhet
2.58 × 10−4 C/kg
Absorberad dos (D)gray
erg per gram
rad
Gy
erg/g
rad
J/kg
erg/g
100 erg/g
1974
1950
1953
SI Enhet
1.0 × 10−4 Gy
0.010 Gy
Ekvivalent dos (H)sievert
röntgen equivalent man
Sv
rem
J/kg × WR
100 erg/g x WR
1977
1971
SI Enhet
0.010 Sv
Effektiv dos (E)sievert
röntgen equivalent man
Sv
rem
J/kg × WR × WT
100 erg⋅g−1 × WR × WT
1977
1971
SI Enhet
0.010 Sv

Strålningstyps viktningsfaktor, WR

StrålningW R (tidigare Q )
röntgenstrålar , gammastrålar , beta-partiklar , myoner1
Neutroner, < 1 MeV2,5 + 18,2 e-1 ⁄6  ln2  (E)
Neutroner, 1 – 50 MeV5,0 + 17,0 e-1 ⁄6 ln2  (2·E)
Neutroner, > 50 MeV2,5 + 3,25 e-1 ⁄6  ln2  (0.04·E)
protoner , laddade pioner2
alfapartiklar , kärnklyvningsprodukter , tunga kärnor20

Vid beräkning av effektiv dos, tar man hänsyn till vad i/på kroppen som utsatts för strålning, WT, tabeller finns här; https://en.wikipedia.org/wiki/Effective_dose_(radiation)

Radioaktiva sönderfall

Här går jag igenom olika typer av kärnreaktioner som bidrar till den strålning som sänds ut från kärnan, när det sönderfaller. Jag vill på peka att det inte finns något som heter ”radioaktiv strålning”, utan det är materialet eller källan till strålningen som är radioaktivt. Strålningen kallas mer korrekt för joniserande strålning.

De tre vanligaste, som man får lära sig i grundskolan

SönderfallKärnreaktionStrålning som sänds utGenomträngning
α (alfa-sönderfall)En nuklid tappar 2 protoner och 2 neutronerα-strålning, 2 protoner och 2 neutroner, alltså en heliumkärna, en s.k α-partikelStoppas av ett papper
β (beta-sönderfall)En nuklid omvandlar en neutron till en proton och en elektron (och en antielektronneutrino)β-strålning, en elektron, en β-partikel samt en antielektronneutrinoStoppas av en tunn plåtskiva
γ (gamma-sönderfall)Sänds ut när atomkärnan blir exciterad, alltså typ ”orolig” med en massa överskottsenergi.γ-strålning, en högfrekvent foton.Stoppas av en tjock blyskiva.

Mindre kända sönderfall

SönderfallKärnreaktionStrålning som sänds utGenomträngning
ε (EC, elektroninfångning)En elektron fångas in från K- eller L-skalet och omvandlar en proton till en neutron och en neutrino.β-strålning, en elektron, en β-partikelStoppas av en tunn plåtskiva
εε (dubbel EC, elektroninfångning)Två elektroner fångas in från de närmaste skalen och omvandlar två protoner till två neutroner (och neutrinos)Dubbel β-strålning, två elektroner, två β-partiklarStoppas av en tunn plåtskiva
β+ (betaplus-sönderfall)En proton omvandlar till en positron till en neutron (och en elektronneutrino)β+-strålning, en positron, en β+-partikelStoppas av en tunn plåtskiva
β+β+ (dubbelt β+-sönderfall)Två protoner omvandlar till två positroner till två neutroner (och två elektronneutrinos)Dubbel β+-strålning, två positron, två β+-partiklarStoppas av en tunn plåtskiva
ββ (dubbelt betasönderfall)Två neutroner omvandlas till två protoner och två elektroner (och två antielektronneutrinos)Dubbel β-strålning, två elektroner, två β-partiklarStoppas av en tunn plåtskiva
SF (spontan fission)Atomkärnan delar sig i två mindre, ungefär lika stora nuklider plus enstaka nukleoner.VarierarVarierar
n (neutronsönderfall)En neutron lämnar atomkärnann-strålning, en neutronStoppas av 2-3 m betong
nn (dubbelt neutronsönderfall)Två neutroner lämnar kärnanDubbel n-strålning, en neutronStoppas av 2-3 m betong
p (protonsönderfall)En proton lämnar kärnanp-strålning, en protonStoppas av ett papper
pp (dubbelt protonsönderfall)Två protoner lämnar kärnanDubbel p-strålning, en protonStoppas av ett papper
CD (clustersönderfall)Kärnan sänder ut större partiklar än α-partiklarVarierarStoppas av ett papper

Interaktiva kemistudier o simulationer

Faser, tryck, temperatur


Atomens uppbyggnad


Elektronegativitet (bindning)

Testsida



Click on the button to copy

The document.execCommand() method is not supported in IE8 and earlier.

Organisk kemi 1

Alkaner

Endast enkelbindningar

Metan, Etan, Propan, Butan, Pentan, Hexan, Heptan, Oktan, Nonan, Dekan


Alkener

En dubbelbindning.

Eten, Propen, Buten, Penten, Hexen, Hepten, Okten, Nonen, Deken

Med två dubbelbindningar, se; Diener, t.ex Propadien, Butadien, Pentadien, Hexadien, Heptadien, Oktadien
Med tre dubbelbindningar, se; Triener, tex Butatrien, Pentatrien, Hexatrien, Heptatrien, Oktatrien


Alkyner

En trippelbindning.

Etyn, Propyn, Butyn, Pentyn, Hexyn, Heptyn, Oktyn, Nonyn, Dekyn

Med två trippelbindningar, se; Diyner, t.ex Butadiyn, Pentadiyn, Hexadiyn, Heptadiyn, Oktadiyn
Med tre trippelbindningar, se; Triyner


Cykloalkaner

Cykolopropan, Cyklobutan, Cyklopentan, Cyklohexan, Cykloheptan, Cyklooktan

Med en dubbelbindning, se; Cykloalkener, t.ex Cyklopropen, Cyklobuten, Cyklopenten, Cyklohexen
Cykloalkyner finns inte, eftersom en ringformig molekyl med trippelbindning är alltför instabil.


Envärda alkoholer

Metanol, Etanol, Propanol, Butanol, Pentanol, Hexanol, Heptanol, Oktanol, Nonanol, Dekanol


Tvåvärda alkoholer, glykoler, dioler

Metandiol (Metylenglykol), Etandiol (Etylenglykol), 1,2-Propandiol (Propylenglykol), 1,4-Butandiol (Butylenglykol)


Trevärda alkoholer, glyceroler, trioler

Propantriol (Glycerol)


Ketoner

Dimetylketon (Aceton, Propanon), Metyletylketon (MEK, Butanon), Metylpropylketon (2-Pentanon)


Etrar

Dimetyleter, Dietyleter, Dipropyleter


Karboxylsyror

Myrsyra, Ättiksyra, Propionsyra, Smörsyra, Valeriansyra, Kapronsyra, Enantinsyra, Kaprylsyra, Pelargonsyra, Kaprinsyra


Några aromatiska kolväten, arener

Bensen, Naftalen, Antracen, Toluen, Xylen


Bensodiazepiner

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är läkemedel som används mot ångest, sömnsvårigheter och som kramplösande. De är väldigt beroendeframkallande, och det är det som jag håller på att trappa ner, för att sen försöka sluta helt med de. De fungerar utmärkt mot ångest, men man kan behöva höja dosen efter en tids användning, men det har jag själv sluppit.

Jag fick de runt år 2000 och det började med att jag tyvärr missbrukade de på egen hand. Men sedan höll psykiatrikerna med om att jag verkligen var i behov av de, så jag fick det under kontrollerade förhållanden och har skött mig sen dess. Annars är det populärt i missbrukarkretsar.

Men man kan alltid titta på kemin bakom de…
Det som tillverkarna (då menar jag inte läkemedelsbolagen, utan de lite mer skumma…) utnyttjar, är att de bara byter ut en atom eller grupp i molekylen, o vips, så har man en helt ny substans, som inte är olaglig.



Preparat som verkar på samma sätt som bensodiazepiner

Dessa preparat, verkar på samma sätt som bensodiazepiner, men har en annan kemisk struktur. På 90-talet fick jag själv hur mycket Imovane (zopiklon) och Stilnoct (zolpidem) som helst, då man ansåg att de inte alls var beroendeframkallande. Men nu är man mer försiktig med dom.


Imidazopyridiner


Pyrazolopyrimidiner


Cyklopyrroloner


Bensodiazepinantagonister

Viktiga formler

Atomens uppbyggnad

A = Masstalet
Z = Antal protoner, atomnumret
N = Antal neutroner

Måttenheter

m = Massa (kg)
M = Molmassa (g/mol)
n = Substansmängd (mol)
c = Koncentration (kg/dm3) (mol/dm3 (Molar))
V = Volym (dm3,liter)
ρ = Densitet (kg/dm3)
T = Temperatur (K, Kelvin)
p = Tryck (Pa, Pascal)
E = Energi (J, Joule)

Räkna med substansmängd och molmassa

m = M * n
M = m / n
n = m / M

Räkna koncentration

n = c * V,
c = n / V
V = n / c

Räkna med pH/pOH

pH = −log (H+)
c(H+) = 10pH
pOH = −log (OH)
c(OH) = 10pOH

Allmänna gaslagen

p * V = n * R * T
V = n * R * T/p
p = n * R * T/V
Allmänna gaskonstanten; R = 8,3144621 J/mol/K

Bildningsentalpi och entropi

ΔH = förändring i entalpi
ΔH0 = förändring i entalpi vid standardtillstånd

ΔS = förändring i entropi
ΔS0 = förändring i entropi vid standardtillstånd

Kemisk jämvikt

K = Jämviktskonstanten
Q = Koncentrationskvoten, Reaktionskvot

K = Produkter/Reaktanter med koncentration, c, i Molar.

Vattnets protolyskonstant
Kw = 10-14 vid 25 °C
pKw = -log10Kw = 14 vid 25 °C

Ka = Syrakonstanten
pKa = −logKa
Ka= 10−pKa

Kb = Baskonstanten
pKb = −logKb
Kb= 10−pKb

Linuxövningar

Kommandon att lära sig

sudo (SUperuser DO) – kör som root
ls – (LiSt) listar kataloger och filer
cd – (Change Directory) – öppna katalog
echo – (ECHO) skriver en text
mkdir – (MaKe DIRectory) skapa en katalog
touch – (TOUCH) skapa en ny fil
rm – (ReMove) ta bort fil
rmdir – (ReMove DIRectory) – ta bort tomma kataloger
pwd – (Print Working Directory) visar vägen till den katalog man befinner sig i
cp – (CoPy) kopiera fil
mv – (MoVe) flytta fil
clear – (CLEAR) – tömmer fönster
man – (MANual) – visar manual till ett program
apt – (Advance Package Tool)
history – (HISTORY) – visar tidigare skriva fraser
reboot – (REBOOT) – startar om systemet
whoami (WHO AM I) visar vem man är inloggad som
passwd (PASSWorD)
cat
zip
unzip
wget
top
history
wc
chown
apt
reboot
chmod
grep
locate
hostname
df
netstat
fdisk
nano
alias
curl
diff
exit
find
finger
free
grep
groups
gzip
head
kill
less

more
ping
ps
shutdown
ssh
tail
tar
top
uname

Hemelektronik

Jag byggde om mitt hemelektroniksystem (TV, reciever, TV-spel och mediaspelare), o skriver ner vilka inställningar man gör för att titta på rätt enhet. Jag funderar på att köpa en Raspberry Pi (en liten billig dator), o bygga o designa min egen mediaspelare, men det får bli ett framtidsprojekt.

Nu ser inställningarna ut som följande…

Radio
Reciever: Radio

TV-sändningar
TV-Input: Antenn
Reciever: AV1

Se/lyssna från datorn
TV-Input: HDMI1 (behövs inte vid enbart ljud)
Reciever: HDMI1

Blu-rayspelare 1, med display
TV-Input: HDMI1
Reciever: HDMI2

Blu-rayspelare 2, för skivor
TV-Input: HDMI1
Reciever: HDMI3

Chromecast
TV-Input: HDMI1
Reciever: HDMI4

Playstation 2
TV-Input: AV1
Reciever: AV1

Super Nintendo
TV-Input: HDMI2
Reciever: AV1

Projektor
Projektor/TV: Byt HDMI-kabeln från recieverns output, till HDMI/VGA-adaptern kopplad till projektorn
Reciever: Beror på vilken källa

VHS-spelaren från 1986 använder jag bara som klocka… 😁