Mat och ätstörningar
posted by Leave a Comment
En del har säkert noterat att jag äter väldigt onyttigt, och samma sak veckor i sträck.
Jag har en form av ätstörning, inte anorexi, det är väl mer åt bulimihållet. Men inte riktigt ändå. Jag äter för det mesta ingenting, eller väldigt lite på hela dagen. Men sent på kvällen, precis innan jag ska lägga mig, så hetsäter jag. Det är naturligtvis inte nyttigt, det vet jag om. Men hur jag än försöker så har jag väldigt svårt att ändra på det…
Men jag äter alltid något av följande, och jag räknade nyss ut vad det kostar per måltid…
Hamburgare, 103,63 kr
Köttbullar och makaroner, 47,42 kr
Varma mackor, 116,59 kr
Tacos, 150,44 kr
Vårrullar, 35,45 kr
Fryspizza, 51,43 kr
Chili con Carne, 45,66 kr
Sen kommer det till övrig konsumtion (cigaretter, läsk, glass, m.m) på 117,56 kr. Ibland köper jag plocksallad (inte nu i coronatider) eller pizza från pizzerian, det kostar runt 100 kr.
Tacos blir det inte så ofta, men det andra… Vårrullar är ju absolut billigast, sen Chili con Carne, köttbullar och fryspizza, men de övriga kostar ju mer än dubbelt så mycket! Jag har dock dragit ned lite på storleken på portionerna. Ska se om jag hittar andra lite billigare, lättlagade alternativ.
Se hela kalkylen här.
Att notera…
Vecka 14, 2021; Åt knappt något alls på hela veckan…
Vecka 17, 2021; Lägger om maten helt. Försöker hålla mig till lite frukt, några ägg och lite glass varje dag. Har gått ner mycket i vikt.
Vecka 23, 2022; Hade glömt denna sida. Jag äter knappt något längre. Har sen vecka 14, 2021, se ovan, gått ner ca 26 kg. Håller en diet på knäckebröd med ägg o kaviar på morgonen, ibland ett paket glass på dagen o en smoothie med banan och proteinpulver till kvällen.
Vecka 43, 2024; Hade än en gång helt glömt bort att uppdatera här. Jag var uppe o snuddade vid 90 kg, jag har alltså gått upp i vikt. Nu lever jag på två Risifrutti på morgonen, en eller två portioner glass till middag och två Risifrutti på kvällen. Jag har fått kontakt med både Habiliteringen vid psykiatrin och en dietist på vårdcentralen. Min ätstörning är troligen ARFID. Visserligen bryr jag mig om vikten, vilket inte ingår i kriterierna. Men allt annat stämmer. Särskilt vanligt vid autism.
Vecka 16, 2025; Jag äter numera för det mesta endast 1-2 portioner filmjölk med Start. Start innehåller förvisso mycket socker, men jag försöker dra ner på det. Ibland blir det Risifrutti också. Har minskat portionerna och gått ner till 87 kg.
Theralen-experimentet
posted by Leave a Comment
Jag använder ett flytande sömnpreparat, Theralen, med det verksamma ämnet alimemazin i. Namnet Theralen är numera avregistrerat, men det finns kvar som Alimemazin Evolan och Alimemazin Orifarm.
Jag har sedan länge tagit mycket mer än vad jag behöver. Står 2-3 ml till kvällen o tog alltid maxdosen, ibland mer. Men man ska sträva efter minsta effektiva dos. Jag får även ta mindre doser dagtid för lugnande o stabiliserande effekt.
Mitt experiment kommer att vara några dagar, kanske en vecka, och målet ska vara att titrera fram rätt dos, som uppfyller alla följande 4 krav…
Somna
Tidigare låg jag i timmar innan jag somnade. Jag har nu insomningstabletter också, Imovane eller Zopiklon. Men en del av experimentet är att få rätt dos, för att somna snabbt utan insomningstabletterna.
Sova hela natten
Ibland vaknar jag flera gånger per natt o går upp o röker. Jag vill kunna sova hela natten utan uppvaknanden.
Vara pigg på morgonen
Jag har sedan länge sovit till 10-11 och varit så slö på förmiddagen… Men sedan några månader sen började jag gå upp tidigt. Jag vill vara pigg när jag vaknar, även om klockan bara är 07:00.
Ingen muntorrhet
En mycket vanlig biverkan av Theralen är att man blir helt torr i munnen på natten och morgonen vid högre doser. Men man slipper det vid lägre doser.
Jag tar även 4 mg Haldol, 0,5 mg Iktorivil och 3-9 mg Melatonin på kvällen. Det är viktigt att jag inte ändrar någon annan medicin under experimentet, inte heller morgonmedicinerna. Samt att jag inte tar det dagtid. Bestämmer att jag alltid tar 9 mg Melatonin under experimentet. Melatonin är ett naturligt hormon som finns i kroppen som styr bl.a sömn. Haldol är för att stabilisera mig, så att jag inte blir så paranoid o liknande. Iktorivil är ett lugnande medel som kanske påverkar sömnen liiite eftersom jag tar den på kvällen. Hade likna gärna kunnat tagit den på morgonen.
Så, då kör vi!
2021-07-22 – Dos: 3 ml (120 mg)
Tid vid intag: 20:45
Känner av det: 22:10
Somnar: 22:30
Antal uppvaknanden: 2
Vaknar (o går upp): 08:40
Muntorrhet: Ja, lite
Kommentar: Trodde jag skulle bli mer torr i munnen och vara slöare
2021-07-25 – Dos: 2 ml (80 mg)
Tid vid intag: 21:40
Känner av det: 22:15
Somnar: 23:30
Antal uppvaknanden: 5
Vaknar (o går upp): 08:00
Muntorrhet: Nej
Kommentar: Många uppvaknanden
2021-07-26 – Dos: 1,75 ml (70 mg)
Tid vid intag: 21:40
Känner av det: 22:30
Somnar: 23:30
Antal uppvaknanden: 2
Vaknar (o går upp): 06:10
Muntorrhet: Nej
Kommentar: Lagom dos
Mätenheter gällande radioaktivitet
posted by Leave a Comment
När det gäller att mäta radioaktivitet och dess skadeverkningar finns det en hel djungel med enheter. Här kommer en kort introduktion.
Aktivitet (A)
Becquerel (Bq); https://en.wikipedia.org/wiki/Becquerel (SI-enhet)
Becquerel är kanske den enklaste enheten att mäta i. En Bq är helt enkelt 1 sönderfall per sekund, CPS (Count per Second). För att ta ett exempel så ligger en bit Americium på 0,26 µg från en brandvarnare. på ca 37 000 Bq, eller 37 kBq. Det blir alltså 37 000 sönderfall och därmed strålar per sekund. Bakgrundsstrålningen ligger på ca 35-40 Bq.
Curie (Ci); https://en.wikipedia.org/wiki/Curie_(unit)
Curie är en äldre enhet, som mäter samma som Becquerel, alltså antal sönderfall per sekund. 1 Ci = 3,7 · 1010 Bq, det vill säga, 1 curie innebär 37 miljarder sönderfall per sekund. Måttet 1 curie definierades ursprungligen som aktiviteten i 1 gram radium.
Rutherford (Rd); https://en.wikipedia.org/wiki/Rutherford_(unit)
Används inte längre, men en Rd är lika med 1 000 000 Bq (1 MBq).
Exponering (X)
Roentgen; https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_(unit)
Roentgen är en äldre enhet för att bestämma den elektriska landningen som frigörs vid exponering av gamma- eller röntgenstrålning.
Coulomb per kilogram (C/kg); https://en.wikipedia.org/wiki/Coulomb (SI-enhet)
C/kg är ett mått på jonisering av luft på grund av joniserande strålning från fotoner ; det vill säga gammastrålar och röntgenstrålar.
Absorberad dos (D)
Gray (Gy); https://en.wikipedia.org/wiki/Gray_(unit) (SI-enhet)
En Gray är lika med energin från strålning, 1 joule strålningsenergi per kilogram materia.
Erg per gram (erg/g); https://en.wikipedia.org/wiki/Erg
Erg är en äldre energienhet som motsvarar 10−7 joules (100 nJ). Enheten används inte längre.
Rad (rad); https://en.wikipedia.org/wiki/Rad_(unit)
Rad är en äldre enhet som motsvarar 100 erg/g eller 0,010 Gy.
Ekvivalent dos (H)
Sievert (Sv); https://en.wikipedia.org/wiki/Sievert (SI-enhet)
Ekvivalent dos utgår från absorberad dos, som är absorberad strålningsenergi per massenhet i den bestrålade kroppen (J/kg = gray). Beroende på vilken typ av strålning det rör sig om kan den biologiska effekten variera stort för samma mängd absorberad strålningsenergi. Därför har man konstruerat en viktningsfaktor för strålningstypernas relativa biologiska effekt, den så kallade ”kvalitetsfaktorn”. Kvalitetsfaktorn för röntgen- beta- och gammastrålning är satt som 1, vilket ger värden på 5 – 20 för neutronstrålning (beroende på energi) och 20 för alfastrålning. Genom att multiplicera den absorberade energimängden för varje strålningstyp med respektive kvalitetsfaktor och summera termerna, får man den så kallade ekvivalenta dosen. Den ekvivalenta dosen anses vara proportionell mot sannolikheten för skada inom ett stort dosområde och för många olika sorters skador. Den är också användbar för alla sorters levande organismer.
Rem (rem); https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_equivalent_man
Rem står för Roentgen equivalent man och är en äldre enhet för ekvivalent dos, 100 rem motsvarar 1 Sv.
Joniserande strålning, enheter
| Kvantitet | Enhet | Symbol | Härledning | År | SI Ekvivalens |
| Aktivitet (A) | becquerel curie rutherford | Bq Ci Rd | s−1 3.7 × 1010 s−1 106 s−1 | 1974 1953 1946 | SI Enhet 3.7×1010 Bq 1,000,000 Bq |
| Exponering (X) | coulomb per kilogram röntgen | C/kg R | C/kg of air esu / 0.001293 g of air | 1974 1928 | SI Enhet 2.58 × 10−4 C/kg |
| Absorberad dos (D) | gray erg per gram rad | Gy erg/g rad | J/kg erg/g 100 erg/g | 1974 1950 1953 | SI Enhet 1.0 × 10−4 Gy 0.010 Gy |
| Ekvivalent dos (H) | sievert röntgen equivalent man | Sv rem | J/kg × WR 100 erg/g x WR | 1977 1971 | SI Enhet 0.010 Sv |
| Effektiv dos (E) | sievert röntgen equivalent man | Sv rem | J/kg × WR × WT 100 erg⋅g−1 × WR × WT | 1977 1971 | SI Enhet 0.010 Sv |
Strålningstyps viktningsfaktor, WR
| Strålning | W R (tidigare Q ) |
| röntgenstrålar , gammastrålar , beta-partiklar , myoner | 1 |
| Neutroner, < 1 MeV | 2,5 + 18,2 e-1 ⁄6 ln2 (E) |
| Neutroner, 1 – 50 MeV | 5,0 + 17,0 e-1 ⁄6 ln2 (2·E) |
| Neutroner, > 50 MeV | 2,5 + 3,25 e-1 ⁄6 ln2 (0.04·E) |
| protoner , laddade pioner | 2 |
| alfapartiklar , kärnklyvningsprodukter , tunga kärnor | 20 |
Vid beräkning av effektiv dos, tar man hänsyn till vad i/på kroppen som utsatts för strålning, WT, tabeller finns här; https://en.wikipedia.org/wiki/Effective_dose_(radiation)
Radioaktiva sönderfall
posted by Leave a Comment
Här går jag igenom olika typer av kärnreaktioner som bidrar till den strålning som sänds ut från kärnan, när det sönderfaller. Jag vill på peka att det inte finns något som heter ”radioaktiv strålning”, utan det är materialet eller källan till strålningen som är radioaktivt. Strålningen kallas mer korrekt för joniserande strålning.
De tre vanligaste, som man får lära sig i grundskolan
| Sönderfall | Kärnreaktion | Strålning som sänds ut | Genomträngning |
| α (alfa-sönderfall) | En nuklid tappar 2 protoner och 2 neutroner | α-strålning, 2 protoner och 2 neutroner, alltså en heliumkärna, en s.k α-partikel | Stoppas av ett papper |
| β− (beta-sönderfall) | En nuklid omvandlar en neutron till en proton och en elektron (och en antielektronneutrino) | β−-strålning, en elektron, en β−-partikel samt en antielektronneutrino | Stoppas av en tunn plåtskiva |
| γ (gamma-sönderfall) | Sänds ut när atomkärnan blir exciterad, alltså typ ”orolig” med en massa överskottsenergi. | γ-strålning, en högfrekvent foton. | Stoppas av en tjock blyskiva. |
Mindre kända sönderfall
| Sönderfall | Kärnreaktion | Strålning som sänds ut | Genomträngning |
| ε (EC, elektroninfångning) | En elektron fångas in från K- eller L-skalet och omvandlar en proton till en neutron och en neutrino. | β−-strålning, en elektron, en β−-partikel | Stoppas av en tunn plåtskiva |
| εε (dubbel EC, elektroninfångning) | Två elektroner fångas in från de närmaste skalen och omvandlar två protoner till två neutroner (och neutrinos) | Dubbel β−-strålning, två elektroner, två β−-partiklar | Stoppas av en tunn plåtskiva |
| β+ (betaplus-sönderfall) | En proton omvandlar till en positron till en neutron (och en elektronneutrino) | β+-strålning, en positron, en β+-partikel | Stoppas av en tunn plåtskiva |
| β+β+ (dubbelt β+-sönderfall) | Två protoner omvandlar till två positroner till två neutroner (och två elektronneutrinos) | Dubbel β+-strålning, två positron, två β+-partiklar | Stoppas av en tunn plåtskiva |
| β−β− (dubbelt betasönderfall) | Två neutroner omvandlas till två protoner och två elektroner (och två antielektronneutrinos) | Dubbel β−-strålning, två elektroner, två β−-partiklar | Stoppas av en tunn plåtskiva |
| SF (spontan fission) | Atomkärnan delar sig i två mindre, ungefär lika stora nuklider plus enstaka nukleoner. | Varierar | Varierar |
| n (neutronsönderfall) | En neutron lämnar atomkärnan | n-strålning, en neutron | Stoppas av 2-3 m betong |
| nn (dubbelt neutronsönderfall) | Två neutroner lämnar kärnan | Dubbel n-strålning, en neutron | Stoppas av 2-3 m betong |
| p (protonsönderfall) | En proton lämnar kärnan | p-strålning, en proton | Stoppas av ett papper |
| pp (dubbelt protonsönderfall) | Två protoner lämnar kärnan | Dubbel p-strålning, en proton | Stoppas av ett papper |
| CD (clustersönderfall) | Kärnan sänder ut större partiklar än α-partiklar | Varierar | Stoppas av ett papper |
Interaktiva kemistudier o simulationer
posted by Leave a Comment
Faser, tryck, temperatur
Atomens uppbyggnad
Elektronegativitet (bindning)
Periodiska systemet
posted by Leave a Comment
Interaktiv version:
https://ptable.com/?lang=sv
Lär dig mer om det periodiska systemet:
https://commodity.com/precious-metals/resources/periodic-table/
Testsida
posted by Leave a Comment
Click on the button to copy
The document.execCommand() method is not supported in IE8 and earlier.
Kommentarer